Min överlevnadsstrategi
Happ, så var julen över då. Typ iaf..
Det är lite knäppt det där, att man går och längtar hur länge som helst på en enda dag. Eller ja, man gjorde när man var liten iaf, jag har slutat litegrann med det nu... Det kändes inte så speciellt att vakna upp igår och tänka att det var julafton, det fanns ju knappt någon julstämning alls... Att öppna julklappar däremot var faktiskt ganska skojigt (A) Var helnöjd med det jag fick, för en gångs skull. Arvika-biljett och en del pengar, som ska spenderas på diverse saker ;) Mwhaha.
Nu längtar jag bara till nyår, och sedan till min födelsedag. Kan knappt bärja mig, det är 7 veckor kvar nu, wiiih! :D
Fick btw ett körkortspaket av mamma och pappa för några veckor sen, så ska börja ta tag i det där nu. Har som mål att ta körkort innan sommarn^^ Vore ju en fördel att kunna ta bilen överallt, för jag har som vanligt hela sommarn planerad redan ;P
Det här med att hela tiden ha saker att längta till har blivit som en överlevnadsstrategi för mig.
Jag hatar min vardag just nu. Allt är bara helt cp, jag önskar att känslor gick att stänga av. Eller att hela hjärnan gick att stänga av. Jag känner massor av folk som bara verkar ta dagen som den kommer och inte bry sig särskilt mycket alls om saker och ting. Jag önskar att jag också kunde göra det, att jag kunde sluta att krångla till saker jämt och blanda in en massa känslor.
Och framförallt önskar jag att jag inte var så inihelvetes jävla sårbar...
