Madeleine

Jag kommer nog aldrig fatta hur snabbt människor kan förändras. Bara sådär.
Det är skrämmande, faktiskt. Riktigt skrämmande...

Och jag har ont i magen.

Hatar den här känslan. Just nu vill jag bara gräva ner mig någonstans och gråta ur mig allt. Fast jag vet inte varför egentligen... Det var ju det här jag ville. Jag har allt jag behöver... Ändå känns allt helt fucked up, som om någonting fattas. Något viktigt, men jag vet inte vad. Å andra sidan, har jag någonsin varit helt nöjd...?