Spasmer
Hem, ljuva hem...
Operationen gick ruskigt fort, kändes det som. Det var faktiskt lite kusligt det där med att bli sövd, fast inte så farligt som jag trodde. Jag hann inte börja oroa mig förrän jag redan slocknat :P
Sedan när jag vaknade var det precis som det brukar va på film. Allt var suddigt när jag öppnade ögonen, sedan såg jag en grönklädd sköterska komma emot mig och säga mitt namn. Jag hade nån grej på ena fingret och saker som satt fast på bröstet, en sorts slang i näsan för att jag tydligen inte andades ordentligt och ett stort jävla bandage på benet som förövrigt gjorde ont som tusan.
Själva operationen hade i alla fall gått bra. Och sjukgymnasten tyckte knät såg ovanligt friskt och bra ut när jag var där igår. Så förhoppningsvis kommer läkningsprocessen och rehabiliteringen gå ganska smidigt!
Men jag har redan tröttnat på att va hemma och inte kunna röra mig som vanligt. Jag trodde att jag skulle kunna njuta av att bara va hemma i helgen för en gångs skull, bli uppassad och slippa göra någonting, men nej... Jag håller redan på att få spasmer och det blir inte bättre av att folk tjatar och vill ha med mig ut... Tur att Victor är snäll och tar hand om mig iaf <3
Operationen gick ruskigt fort, kändes det som. Det var faktiskt lite kusligt det där med att bli sövd, fast inte så farligt som jag trodde. Jag hann inte börja oroa mig förrän jag redan slocknat :P
Sedan när jag vaknade var det precis som det brukar va på film. Allt var suddigt när jag öppnade ögonen, sedan såg jag en grönklädd sköterska komma emot mig och säga mitt namn. Jag hade nån grej på ena fingret och saker som satt fast på bröstet, en sorts slang i näsan för att jag tydligen inte andades ordentligt och ett stort jävla bandage på benet som förövrigt gjorde ont som tusan.
Själva operationen hade i alla fall gått bra. Och sjukgymnasten tyckte knät såg ovanligt friskt och bra ut när jag var där igår. Så förhoppningsvis kommer läkningsprocessen och rehabiliteringen gå ganska smidigt!
Men jag har redan tröttnat på att va hemma och inte kunna röra mig som vanligt. Jag trodde att jag skulle kunna njuta av att bara va hemma i helgen för en gångs skull, bli uppassad och slippa göra någonting, men nej... Jag håller redan på att få spasmer och det blir inte bättre av att folk tjatar och vill ha med mig ut... Tur att Victor är snäll och tar hand om mig iaf <3
Kommentarer
Trackback
